- gammal tant med hål i huvudet

söndag 15 december 2013

Felfri julgran.

Det har vi!
Å det känns väldigt skönt. 
För några år sen, när grabbarna var för små att klä den var det bara jobbigt med julgran. 
Den blev aldrig fin. 
Jag tror en jul att jag klädde om granen åtta gånger. 
Åtta jävla gånger. 
Det blir så när man är dålig på att klä gran. 
När man vill ha en fin gran. 
Perfekt måste den vara. 
Åh, så bökigt det är. 
Ska man bara ha röda pumlor?
Bara svarta?
Blandade färger?
(Kör man på blandade färger får de ju inte hänga fult i förhållande till varann)
Tjockt glitter?
Tunnt glitter?
Inget glitter?
Stora lampor?
Små lampor?
osv. osv. osv. 

Nå. 
Nu finns inte längre detta problem!
Nu ställer jag fram jullådan och ropar "hepp, grabbar! Julgransklädning!"
Å då kommer de. 
Julgransaporna. 
Å dyker ner i jullådan för att roffa åt sig det finaste. 
Discokulorna och stjärnorna. 
Tjoff, tjoff, låter det, så är granen klädd. 
Å lika fantastiskt fin blir den varje år!
Perfekt!
Sen blir det även finare pynt i den för var år som går. 
Ingenting kan mäta sig med halvmålade guldklockor, pappershjärtan med glitter, smällkarameller och gröna kartonggranar med fastlimmade makaroner på!
Jonäe. 
Har man problem med att få till granen, då ska man skaffa barn. 
Så är det. 














Såja.


Nu har vi haft kalas. 
Det gick bra. 
Även fast jag har glömt att förnya min bokstavsmedicin och nu är utan. 
Jag trodde att jag skulle kunna komma att tuppa av i tröttdöden, men näe. I didnt. 
Det gick faktiskt bra!
Å Vidar är gammal. 
Han vill börja boxas har han sagt idag. 
Sen valde han Rocky som lördagsfilm. 
Undra om de har nån barnboxning i Kalix? Det må undersökas, ja, det må det verkligen. 
Nu ska jag rena mig med en dusch och sen lägga in mig på sömnavdelningen. 
Det blir fasen bra. Blev uppe till klockan hundra för att fixa allt färdigt till kalaset idag. 
Ah, väggord. Det är nästan lag på att ha väggord. Vi har inga väggord. Vi har tre bokstäver på en hylla och en textskylt på toadörren. 
Kanske vi måste ordna en skylt till sovrummet där det står sömnavdelning. 
Fast på dörren då. Så det blir ju ändå inget väggord. 
Eller kanske sovsal?
Eller sömnmedicinsk avdelning?
Äh. Om jag skulle gå och ta min dusch nu. 
Så jag får sova sen. 
Imorgon är här kalas!
Igen. 
För de vuxna folket. 








Vidar ville ha en Mariotårta. 
Jag är ingen fantastiskt tårtkonstnär, men jag måste säga att jag gillar min idé skarpt!
Med tårtan alltså. 
Mario goes brutal. 
Mario mejar ner alla fiender med sin K-pist och får 8 extraliv. 
Jo. I like. 
Egentligen hade jag velat ha lite kulsår och blodpölar också. Men jag fick hejda mig. 
Jajanå. Ett till gäng bilder då. Bara för att jag har ADD och inte vet när det är dags att sluta. Sen sömn. Förhoppningsvis. 
Godnatt. 
Alla barn måste få med sig godis hem när de har varit på kalas. Allt annat lämnar en besk eftersmak. Det har jag läst. På familjeliv...
Så jag pulade ner 4 st godisar i vardera påse. Men sen fick de tatueringar, penna, sudd och jox istället. Det är fasen mycket nyttigare. Å jag är nyttigheternas herre!
Justfan. Bilder var det. Inte text. Jag ska ju sova. Inte skriva. 



fredag 6 december 2013

Igen å igen å igen.


Det slutar aldrig. 
När Tjäderstigen lite då och då börjar bli lite smygfint, när dammsugning och vaskning är allt som krävs för att sen sätta sig i njutbarhet med kaffekoppen i sitt hem, det är då det händer. 
Det är då vi bestämmer oss för att fara på Ikea. 
Jag vet inte hur det går till, jag vet bara att det går väldigt fort. Från att vara en dammsugning och en vaskning bort från njutbarhet, förstökar sig Tjäderstigen på något underligt sätt. Hyllor rasar ner i förrådet. Johans studio, som nästan har blivit fin, måste bli temporärt förråd. Det växer fram skräp ur golven i rasande fart. Stora skräp. Det blir obäddat i barnrum och i vardagsrummet föds en helt ny hörna av teleskop, stativ och dryckeskärl. 
Bara för att vi bestämmer oss för att fara på Ikea. 
Å detta händer alltså innan vi far på Ikea. 
Från det att vi har sagt: imorgon far vi, tar det bara några sekunder så är det kaos. 
Å mera kaos blir det när vi kommer hem. 
Å än mer när jag skruvar ihop möbler. 
Nu har jag skruvat ihop två hurtsar och ett skrivbord. Jag har fått upp en hylla. Jag har dammsugit fyra rum. Å dammtorkat. Jag har kastat bort en stol och ett bord. Jag har sorterat i lådor. 
Det borde vara fint. 
Det borde vara roligt att komma hem. 
Men det är det inte. Det är fult, stökigt och tjorvigt. Å det kommer det nog att vara i ca en vecka till. Sen fyller Vidar år, så till dess måste vi fixa ordning. Sen, när Vidar har fyllt år, då är det 11 dagar kvar till jul. Under den tiden hinner vi säkert fara en sväng till till Ikea. 
Samtidigt som vi beställer ny kyl och lägger lite golv. Stoppar julkorv och rullar köttbullar. Hugger gran och gör eget glögg.  
...
Tänk om jag bara skulle låta allt vara. 
Tills i februari. 
Låta Tjäderstigen få ta lite julledigt. 
Jag ska fan försöka. Jo. Jag ska göra mitt allra bästa för att låta Tjäderstigen vila. 
Istället för att renovera ska jag bygga en snögubbe!
Fast det är väl då det skenar. 
Det är väl då jag börjar bygga upp väggar i snöblock på gården som jag kan stå och putsa uti och känna mig missnöjd för att det inte blir bra. För att det blir ojämt. Å för att det fastnar smuts i snön.
Jajanå, det kanske är likest. Jag tror jag funkar dåligt om det inte är lite kaos runt mig. Samtidigt som jag hatar kaos och kämpar för ordning. 
Jonäe. Det är inte lätt att vara jag. 
Ej heller att bo i samma hus, skulle jag tro.