Helt plötsligt.
Bara sådär.
Egentligen är jag inte säker på att det är Roger, men jag tänker välja att tro det.
För idag när vi vaknade var det inte bara Bertil som simmade omkring.
Det var Bertil och två till!
En pytteliten och en medel.
Det är alltså medeltriopsen som är Roger. Jo! Roger är hemma nu!
Han kanske bara var väldigt trött igår. Kanske han låg under en morotskant och vilade hela dagen. Han kanske brås på mig.
Hej Roger. Välkommen tillbaka!
Å sen hälsar vi vår lilla Tore välkommen. Lill- Tore. Undra om han någonsin kommer att bli stor?
Jag tror att för mig kommer han alltid att vara lill- Tore i alla fall.
Stor-Bertil, trött-Roger och lill-Tore.
Det är en fin liten skara.
Tyvärr fick jag just reda på att vi skulle ha haft en till liten triops. Men den klarade sig inte. Den dog i äggsäng :/
Medan jag jobbade.
Bara det inte var just därför vår lilla triops dog.
För att jag jobbade.
De har en väldigt bra och omtänksam far där hemma, men jag tror att små triopsbebisar behöver sin mor.
De behöver få se den där stora glada människomunnen och de glädjetårfyllda ögonen medan de kämpar sig ut ur ägget.
Jag borde ha stannat hemma.
Imorgon ska jag vara hemma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar