OMG OMG OMG OMFG!

Alltså...
Ibland händer det saker som är svåra att förklara...
Mirakel lixom!
I dag hände ett mirakel för mig som gjorde mig så enormt lycklig! :D
Sånt man aldrig tror kan hända, men som ändå händer. Bara så där... Poff lixom!

I dag var en helt vanlig dag till en början, förutom att jag stämplade in klockan 7.15, det brukar inte hända när jag har barnen. Kanske var det tänkt redan då att jag skulle vara tidigare än vanligt på jobbet så att jag fick sluta tidigare än jag brukar? För annars kanske inte mitt mirakel hade skett? Man vet fan inte...
Nå, jag slutade i alla fall lite tidigare än vanligt och satte mig i Blålvon för att styra mot skola och dagis.
Jag körde på som vanligt när jag helt plötsligt gjorde en oväntad högersväng!
Jag tog åt höger på en väg som jag aldrig nånsin brukar ta, aldrig!
Varför gjorde jag det egentligen?
Ja, det var nog tänkt att jag skulle göra det, det var ödet! Jag lovar och svär.
För när jag kom till slutet av vägen, en kurva, så stod han där!
Poff!
Han bara stod där rakt framför mig- i diket- och vinkade!
Mitt hjärta rusade och jag blev alldeles svag i mina ben- på sant!
Jag vågade inte stanna, men förstod att jag måste fara tillbaks- direkt jag hade plockat upp grabbarna.
Jag skyndade mig in till skolan där Are struttade omkring på en kickboard. Kom, ropade jag, kom fort! Det har hänt en fantastisk sak, skynda dig!!! Ojojoj, min puls var skyhög och jag var fortfarande alldeles svag i hela min kropp. Detta är ju helt otroligt, tänkte jag.
Så skyndade vi oss snabbt att hämta lilla Vidar som var mycket upptagen i en lek...
-Men mamma, jag måste ju få göra färdigt först, vi håller ju på att bygga en grill...
En låtsasgrill då alltså.
-Nej, du hinner inte! Du måste komma nu på en gång, vi har jättebråttom, ojojoj, kom nu nu nu nu nu!
Så snabbt in i bilen och gasa i väg till kurvan. 
Joo, han var kvar! Han var kvar! På sant! Han stod där- fortfarande i diket! Å han hälsade!
Åhhhh, en sån lycka! Å så klart en massa andra bilar som gjorde mig nervös- så jag gasade vidare. Hem till min mor som satt mitt i ett arbete.

- Du måste komma nu, käre mor, du måste komma och köra bilen förbi ett ställe så jag kan hämta upp min kille, jag vågar inte annars! Panik kände jag! Tänk om han inte skulle finnas kvar? Tänk om han hade åkt i väg med en annan tjej!!!
Så min stackars mor fick lämna sitt arbete vind för våg- för att köra oss till kurvan- där han fortfarande stod nere i diket och hälsade och var så go och glad som bara han kan!
Han var kvar!
Han är min!
Å han ska aldrig mera lämna mig!

Nä, kära vänner, sluta aldrig att hoppas, under KAN ske och idag hände det mig!

Det ÄR han! Det ÄR min Glace som försvann från min balkong för två år sen! På sant! Samma färger, samma defekter och samma fötter!

I baksätet på Blålvon sjöng han och var glad :D

Vi hälsade på grannen en snabbsväng när vi kom hem.

Sen ville han bada och det behövde han då verkligen! Tror inte han har badat på två år! :O

Så bjöd han oss alla på glass, 88:an.

Sen fick han sig en kopp kaffe, åhh så gott han tyckte att det var!

Trött blev han så han sträckte ut sig en sväng.

Sen tog han sig en liten napp.

Sen har vi bara kramats och haft det bra tillsammans.

Ja, helt otroligt känns det!
Dagens visa blir densamma som min fina Glace sjung hela vägen hem, i baksätet på Blålvon.

TGIF!

Å sol blev det ju... Det var ju som attans... :/
Jag hade ju planerat att lägga mig på soffan och se på Dexter hela långa dagen ju, nu vet jag inte riktigt...
Fast jag tror nog ändå på soffan? Soffan känns ju som ändå skön...
Fast jag borde ta mig ner på stan och köpa en Tip Top och en Loka... Jag är GRYMT sugen på en Tip Top till kaffet...
Om jag hade haft en karl idag så skulle han ha fått fara ner och köpa det till mig och sen slå på kaffe.
Å om jag hade haft en karl i dag så hade vi nog mest troligt inte legat i soffan hela långa dagen utan hittat på nånting i stället... Typ kört bil eller nå... Han hade kört och jag hade åkt. Å ätit glass i bilen skulle vi ha gjort, å lyssnat på musik. På dEUS hade vi nog lyssnat tror jag, det känns som det.
Så hade vi nog brummat i väg till Vuollerim en sväng känns det som, det var många år sen jag var dit. Det finns ett fint ställe där minns jag uppe på en kulle bland nå träd, så ser man vattnet därifrån. Där hade vi kunnat sitta och dricka lite kaffe...
Joo, det hade varit nå...

Sen hade vi fortsatt köra uppåt tills vi hamnade i typ Norge.
Då hade det blivit varmt ute, riktigt varmt. Stekhett.
Å då hade vi sålt bilen och köpt oss nån kajak ist. Eller kanske en kanot? Så hade vi paddlat i nå fjordar och tältat lite varstans och kokat kaffe över öppen eld. För det blev ju semester då kom jag på, så vi hinner ju det! Å det är inte Blålvon vi kört dit med- för den skulle jag aldrig sälja!
Joo, så hade det varit- om jag nu bara haft en karl...

Sen hade vi råkats paddla lite konstigt så vi hamnade i Ryssland. I nord Ryssland. Där hade vi sålt vår båt till en rik norrman som var på genomresa, så hade vi köpt oss en liten bil. Med bilstereo så vi kunde fortsätta lyssna på dEUS.
Så kunde vi ha bilat oss neråt och bo på lite motell här och där.
Så hade vi köpt såna där ryska dockor.
Inte för att jag tycker att dom är särskilt fina, men bara för att... Det finns säkert nån som vill ha dom när vi kommer hem.

Sen hade vi blivit less på att bila och i stället satt oss på tåget. Transibiriska järnvägen! Hoh, så kul!
Å när vi ändå var åt det hållet så skulle vi ju givetvis måsta fara till Rumänien! Men jaa, till Transylvanien!
Så skulle vi tjoffa på där i kring, lite hit och dit... Kanske med bil igen?
Kanske vi hade gått på nån konsert? Det finns säkert nå kul att lyssna på där i kring?
Å sen måste vi ju skynda oss och sälja bilen och köpa flygbiljett hem för då har det säkert hunnit gå en vecka och då får ju jag barnen!

Sen hade vi fortsatt att mysa på med grabbarna, kanske vi hade farit till lycksele och bott i stuga?

Jo, nog hade det varit fint. Men nu har jag ju ingen karl, å det är svårt att göra allt det där själv... Så det får nog bli soffan ändå. Snart. Först ska jag göra kaffe och kanske orka mig ner på stan och köpa en Tip Top. Vi får se, vi får se...
Dagens visa

vaHlbÅrGs -.-

yey!
I dag ska vi bränna bort vintern!
Brinn, brinn, brinn du fula vinter!
Stick och brinn och kom aldrig mer tillbaks!

Här brände jag och min familj ner vintern förra året.

 

Hiho, nu har då min rara lillasyster vaknat, undra om hon är nå söt idag? Å undra om Hugo Boss Basilika är nå söt? Hmm, nog vill jag snosa lite idag känner jag!

Nå, nu ska vi snart bege oss ner på stan och köpa oss nå fotbollar och dra på Centrum en sväng och springa av oss... Var inne hela dagen igår då Are hade knas i halsen, men det verkar då ha gått till sig och har det inte det så får han väl vara domare så jag och Vidar får dra oss nå spring!

Nä, ha en härlig valborgs gott folk! Bränn bort all snö och is ni ser! Imorgon badar vi i sjön!

Dagens visa:

aj...

Det tar ganska ont att tappa en grej på sitt blåöga kan jag ju säga... Men det är sånt som händer om man har en massa saker bredvid mobilen och den ringer tidigt på morgonen... Jo, då kan det hända att man river ut en grej, rakt ner över sitt blåöga- i alla fall om man är lika klantig som jag...
Jag är verkligen klantig... Varför är jag så klantig? Jag är typ född klantig...
När jag var liten var jag klantig...
Jag har fullt med ärr på mina knän från cykel vurpor...
Jag har ärr på min näsa för att jag blev biten av en hund när jag var liten, så fick jag tejpa och dagen efter råkade jag riva upp tejpen när jag hoppade i sängen... Min näsa är inte så fin...
Har en massa andra ärr också som jag inte riktigt vet var dom kommer ifrån... För ibland vet jag inte ens om när jag är klantig eller gör mig illa... Jag har ofta fullt med blåmärken, men jag minns inte riktigt hur jag har fått dem... :/ Men det kan ju som hända att man går in i nånting samtidigt som man går och funderar uti nå, å då vet man ju inte om att man gått in i nånting innan man ser blåmärket...

En gång blev jag biten av en häst utan att veta om det innan min storasyster skrek till... Fatta- det står en jättehäst bakom mig och gnager på min axel och jag märker det inte ens... Liten var jag... Å blå axel fick jag... Riktigt blå... :/

Jag blev även avkastad från en häst när jag var liten. Den stegrade så jag föll av, sen skenade den med mig hängande kvar i stigbygeln... Det var ju kanske inte mitt fel, men ändå klantigt...

Jag har ramlat på en repstege så jag stötte svanskotan och fick ha med mig kudde till skolan att sitta på... Länge som fan hade jag ont...
Jag har fastnat i skidliften så de fick slå av hela liften...
Jag har fått en fotboll rakt i ansiktet, en hårt sparkad fotboll... Det kändes ungefär som det brukar se ut i Tom & Jerry när de slår en stekpanna i ansiktet på någon... Typ så där "doing- doing" Typ ((ansikte)) Ja, ni förstår...  Ont tog det! Men jag räddade ju bollen från att komma in i mål och det var ju bra för jag var nämligen målvakt...

Jag har bränt hela handen på en nyligt använd platta, bara för att jag blev sugen på att känna på den... Alltså jag visste inte att den var varm, men jag borde kanske ha förstått det.. Jag kände på alla plattor, de tre första var kalla men inte den fjärde då... Nä... Det blev många blåsor i min hand... Det tog ont...

Mycket klantig tant är jag... Det finns lixom ingen gräns över hur klantig jag är... Jag slutar aldrig att ramla, tappa saker eller allmänt bara klanta mig...

Jag har ramlat uppför bron och fått gipsad arm.
Jag har ramlat nedför bron och fått gipsat ben.
Jag har stött huvudet i en grej och fått hjärnskakning och hål i huvudet...
Jag ramlar ute och jag ramlar inne, poff låter det bara så ligger jag nånstans på golvet... Jag har ramlat nedför hela källartrappen och rakt in i betongväggen nere i källaren...
Jag har ramlat av en trappstol när jag stod och dammtorkade på ett skåp... Jag glömde nog bort att jag stod på en trappstol för jag gick bara rakt bakåt när jag tänkte skölja av trasan, så poff, så låg jag där på golvet som vanligt...

Å inte är jag så bra på att köra bil heller... Nää, jag kör in i saker, jag backar in i saker, jag kör upp på refugen och jag fastnar på olika ställen... Jag kör med handbromsen i och jag slår ofta igång vindrutetorkarna när jag ska blinka för att svänga... :/

Å ändå försöker jag fundera hela tiden vad jag gör just för att slippa klanta mig så... Jag försöker att vara uppmärksam och försiktig, men...

Nää, jag måste nog ändå ge mig själv lite beröm för att jag ändå klarar mig så pass bra. För jag tror egentligen att jag skulle behöva ha en personlig assistent... Eller åtminstone en karl... Men inte har jag nånting av det och inte har jag tänkt skaffa det heller, nä, jag tänker fortsätta att klara mig bra och på att öva bort min klumpighet och tankspriddhet. Jag ska bli bra i huvudet, johodå, en dag ska jag det...

Nu ska jag dricka mig nå kaffe och fundera lite... Jag tänkte ju stiga upp tidigt och fara och jobba... Men jag somnade om när jag tappade saken på mitt öga, jag orkade inte vara vaken då... Så nu vet jag inte riktigt?
Kanske man far och handlar och städar till här och sen drar på jobbet tills grabbarna kommer? Hmmm, jo, kanske man gör så...

 Dagens visa:

Ett stycke dagens...

    

                                                         Dagens snos:

                                                           Dagens middag:

                                                 Dagens bästaste älsklingar:

                                                      Dagens vurpa:

                                                     Å dagens visa:

i dag är man snygg...

eller så inte...

 Ta det lugnt nu i påsk och se till att inte ramla från sängen, man blir så ful då...

 

   Dagens visa

saknar...

usch så jag saknar Krille idag... :(
Har varit och hälsat på han på graven, jag är inte så bra på att fara dit... Jag gillar inte att vara där... :/
Men men...
Tio år sen idag som han gick bort, TIO år! Det är ju faktiskt jätte länge sen, fast det känns inte som det...
Kanske för att Krille var en så otroligt underbar liten varelse, jo, det var han. Helt fantastiskt underbar!
Åh, så jag skulle vilja ha tillbaks han, snosa och kramas!
Å retas såklart! :P  För det var riktigt kul att reta Krille...
Allt var riktigt kul med Krille, en sån vän saknar jag... Tänk att man var tillsammans i stort sett varje dag och blev aldrig less! Vi jobbade tom tillsammans... Å hur kul som helst hade vi!
Nä, usch så jag saknar!
Att man inte kan få träffa han en gång till i alla fall. Jag skulle vilja göra det! Å ge den där sista kramen som man aldrig gjorde. Å berätta hur mycket jag älskar han.
Mest troligt så visste han det, men jag skulle ändå vilja få berätta det!
Nå, en dag får jag väl göra det...

Nå, nu ska jag ta mig en dusch i alla fall och sen lite vila för att sedan fördriva resten av min fredagskväll med annat folk som jag också tycker mycket om. Det blir nog bra.

Å glöm för fasen inte att berätta för folk ni tycker om att ni tycker om dom!
Å glöm för fasen inte heller att kramas! Det är viktigt att kramas, viktigt och bra!

Å självklart går ju dagens visa till Krille! En av hans absoluta favoritlåt blir det.